Jag kommer att visa mååånga bilder
från utflykten vi gjorde upp i bergen.
Vi tog den gula bussen nr 48
upp till MONTE...
en hisnande resa på ca 45 min.
Om någon är rädd för höjder
så kan jag rekommendera att
sätta dig på vänstra sidan i bussen,
ta ett stadigt tag om sätet framför,
vrid huvudet till vänster,
stirra rakt in i bergväggen
och slå dövörat till för
alla ivriga uppmaningarna
om att titta rakt ner i alla häftiga stup
som ni åker precis bredvid!!!
från utflykten vi gjorde upp i bergen.
Vi tog den gula bussen nr 48
upp till MONTE...
en hisnande resa på ca 45 min.
Om någon är rädd för höjder
så kan jag rekommendera att
sätta dig på vänstra sidan i bussen,
ta ett stadigt tag om sätet framför,
vrid huvudet till vänster,
stirra rakt in i bergväggen
och slå dövörat till för
alla ivriga uppmaningarna
om att titta rakt ner i alla häftiga stup
som ni åker precis bredvid!!!
Vi klev av vid ett bytorg..
och blicken for uppåt mot slänten...
så grönt och skönt där i skuggan...
en svalkande lätt vind,
och 5-6 grader svalare än nere vid Atlanten.
och 5-6 grader svalare än nere vid Atlanten.
Vi tog trappen uppåt mot kyrkan...
Även om det var lite brant och slingrigt
så kände man sig säker pga alla
staket och murar.
så kände man sig säker pga alla
staket och murar.
Här ser vi baksidan på svärfar och hans sambo.
Tack för en härlig resa snälla ni :-)
Tack för en härlig resa snälla ni :-)
Ska vi...
eller ska vi inte...
eller ska vi inte...
nä, vi fortsätter rakt fram istället.
Helt plötsligt kom vi fram till en platå
med världens utsikt!
Helt plötsligt kom vi fram till en platå
med världens utsikt!
Och vände man sig om så var kyrkan där.
Där inne i en svart kista ligger det en
österrikisk kejsare som dog 1922,
men jag har ingen aning om
hur och varför han hamnade där...
Kändes nästan som att man var
högst upp i hela världen
när man stod där uppe.
Vi fortsatte på en annan stenlagd väg
och kom fram till korgslädarna.
2 km nerför på trämedar
med 2 st karlar som styr och bromsar
med endast stövelklädda fötter!!!
Ser ni det stora kryssningsfartyget?
(Om inte så förstora bilden
genom att klicka på den.)
Vart leder den här trappen tro?
Jo, den leder till ett underbart hotell,
och en liten servering som ligger inbäddad i grönska
och med en utsikt som hisnar en i magen.
En vanlig lunch...
varm toast med lite lättsaltade chips.
Färskpressad mangojuice för mig
och en kall öl för herrarna i sällskapet ;-)
En trapp som leder upp till...
Jag tycker absolut inte om höjder.
och här blev det både ostadigt och obehagligt
om jag inte höll i mig i något...
Vi gick vidare förbi hotellet
och här blev det både ostadigt och obehagligt
om jag inte höll i mig i något...
Vi gick vidare förbi hotellet
och nerför samma trapp som vi började med.
Gullig fin gammal bil, va?
5 kommentarer:
Åh vilka härliga bilder!
Ha en finfin helg!
Kramis/LenaS
Vilket vackert ställe Madiera är, men jag skulle inte vilja klättra uppåt där på det viset. Är nog mer höjdrädd än du, hihi. Vilket jobb att bara forsla allt virke och annat upp till alla byggnader där. Puh!
Hoppas du och P får en skön helg.
Kram Elzie
Så härliga bilder. Ser verkligen ut som en bra plats att besöka. Blir så fint i ert sovrum.
Ha en bra helg!
Kram Ullis
Wow! Passar bra till mitt låtval: Dreamer av Sofie Zelmani...ja, nog drömmer man sig bort av dina bilder allt!!!
Allt väl i övrigt? HOppas det.
Kram,
A
Vad kul att få se lite från er resa! De där slädarna vete katten om jag hade satt mig i, jag är allt en riktig fegis ibland;)
Kram Annica
Skicka en kommentar