Saknad!

Det här ljuset lyser för min hjärtegoa, tjurskalliga fighter till morbror som somnade in sent på natten till igår.

Tjurskallig såtillvida att han ALDRIG gav upp när det var något han hade bestämt sig för att det skulle göras... och var det problem så tog det bara lite längre tid och krävdes en del merarbete, men han fixade det!

Fighter pga att han kämpade med sin hälsa genom åren och för sin övertygelse på det han trodde så starkt på!

Vill ni läsa den offentliga sidan av honom så läs här.

Det här fotot är av min familj när jag var liten... en mamma, en morfar, en mormor och en massa morbröder.
Det skiljer nästan exakt 10 år mellan mig och morbror Anders så han var som min storebror... och jag kunde vara en riktig "pain in the ass" mot honom... men han var ju så tacksam att retas... och det var inte bara en gång som han ropade förtvivlat på sin mamma att komma och rädda honom från den där retstickan som aldrig lät honom vara ifred.
Andra gånger satt vi i det stora köket med varsin skål med 3-smaksglass (päron, jordgubb & vanilj) och väntade och väntade tills glassen hade smält så pass att vi kunde röra ihop den till en enda osmaklig (tycker jag idag) smet som vi sen fnittrandes försökte äta med gaffel... det slutade allt som oftast med att vi fick hälla i oss sörjan.
Det är Anders som är den lille "mannen" med hörapparat och det är jag som är den lilla flickan i famnen på en annan av morbröderna.
Det är klart att jag har en pappa oxå, men han bodde inte med oss.

Det känns konstigt att för exakt 2 månader sedan var vi på min dotters bröllop allihopa... och nu fattas han oss!

Mina tankar går mycket och ofta till hans familj... och den tomhet som det är i deras hemtrevliga och mysiga hus nu.